Förmiddagen den 12 december 2024

Så där ja, idag har jag haft en sån där “sälja-smöret-och-tappa-pengarna”-upplevelse. Det började med att jag, helt oskyldigt, försökte vakna till liv. Men nej då, universum hade andra planer. Jag hamnade i en situation där en fake-kollega – som jag trodde var lojal, typ “vi-delar-på-en-påse-ladd”-nivå – visade sig vara så präktig att jag nästan fick en allergisk chock. Han är så jävla duktig att han antagligen får diplom bara för att borsta tänderna på morgonen. Jag menar, det är möjligt att han faktiskt är näst bäst [förtydligande: jag är bäst på allt] i världen på något. Kanske skriva checklistor eller äta müsli utan att spilla. Men det han utger sig vara absolut bäst på är att vara lösningsorienterad.

Och alltså, “orienterad”, aka orientering, är verkligen nyckelordet här. Orientering innebär att man, iförd små nylontrikåer springer i skogen med en karta i brunt och blått. Och på kartan kan det på sin höjd finnas ett träsk eller några stenar markerade. Med denna analoga teknik ska man sedan hitta en nåldyna och stansa hål i en bit papp tillverkat i Kazakstan. Du hör ju själv hur patetiskt det låter – och det ska givetvis inte förväxlas med säkerhetsbranschen. Då tänkte jag: “Gud vad jag, och mitt cybernetics, har stort förtroende gent emot alla patetiska nollor.”

En lunch och 12 bärs senare i skilsmässobaren på Riche

Hmmmm… Att pinka revir är inte riktigt min melodi… när den tanken slog mig, kom jag på en briljant idé. Jag tog tuben till min tatuerare och gaddade ballen. Ja, precis. Jag tatuerade in ett välkomnande stycke som passar både nya besökare och återkommande flatlöss. Texten lyder: “Very, very welcome to Jamaica and have a nice ride. God bless Oredligman.” Självklart skrivet i typsnittet New Times Roman, storlek 16, kursiv stil.

I slakt tillstånd syns dock inte hela meningen – bara “Very nice ride, God Oredligman” – vilket jag tycker är fullt rimligt.

Morsning korsning, barnförlossning //ORedlösman